%2520to%2520qaiser-e-%2520rome.jpg)
SVT sände den 17 maj 2012 dokumentären "imamernas råd". Samtidigt passade nyheterna på att pumpa ut att Sveriges tio största moskéer bröt mot svenska lagar eftersom de inte uppmanade en av två kvinnor - med dold kamera - att polisanmäla sin man som misshandlade henne och som hade gift sig med ytterligare en kvinna.
Janne Josefsson visade sedan upp den ihopklippta intervjun för Stockholmsmoskéns vice ordförande, som minst sagt fick en pinsam bit glödande kol i handen eftersom han precis förklarat att moskéns policy är att man ska följa svenska lagar.
Jag ska vara ärlig: Först kände jag avsky och blev väldigt illa berörd, och tyckte det kändes bra att någon tog tag i detta och ville särskåda vad moskéerna verkligen håller på med. Men efter att jag funderat efter vad jag verkligen bevittnat började jag känna mig lite lurad, ungefär som när man precis gjort ett kap i en affär men efter någon dag inser att man blivit lurad och att det berodde på hur affären annonserat.
Problemet är hur materialet - de dolda intervjuerna - bearbetats. Själv reagerade jag på att kvinnan - t.o.m. i klippet som visades - förklarade att hon ville hålla ihop sin familj. Ett flertal av imamerna förklarade att då var det ingen idé att polisanmäla, eftersom det självklart inte håller ihop familjen. Flera av imamerna poängterade också rätteligen att undera vissa omständigheter tillåter Islam - teologiskt - en man att gifta sig med flera kvinnor, det är inte förbjudet - men att det ställs det höga krav på mannen. En annan sak är att svensk lag tillåter polygami så länge det inte sker genom giftermål. Under en av intervjuerna kunde man höra en av imamerna säga att "du måste acceptera", en annan imam sa att du kan inte tvinga honom att skilja sig från den andra kvinnan.
Frågan är varför dessa uttalanden egentligen är så kontroversiella, att en kvinna inte kan kräva att hennes man skiljer sig från en ny kvinna som han träffat. Det kan ju inte svenska kvinnor heller göra. Det finns ingen domstol i Sverige eller hela Europa för den delen som kan tvinga en man att leva kvar med en kvinna och skilja sig från den nya han träffat. Däremot kan ju kvinnan - vars man träffat en ny - lämna mannen och själv begära skilsmässa. Hon är ju faktiskt inte tvungen att stanna med mannen, inte heller enligt Islam.
Den riktigt pinsamma situationen uppstod dock när Stockholmsmoskéns representant ställdes inför Janne Josefssons inspelade och hopklippta intervju med Stockolmsmoskéns imam, efter att ha försäkrat att Moskéns policy säkerställer demokrati och jämlikhet. Moskéns företrädare hade dessförinnan frågat imamen vad han sagt och imamen hade nekat till att ha sagt till kvinnan att stanna kvar med sin misshandlade man eller att acceptera att han var gift med två kvinnor. Ljög han?
Tyvärr är det svårt att veta, just eftersom intervjun helt uppenbart är klippt. Mer trovärdigt hade det varit om SVT spelat upp hela intervjun utan att klippa.
Att intervjumaterialet är vinklat kan man konstatera genom att läsa hemsidan islam.nu där abdulwadod (en av imamerna) förklarar att uppdrag granskning visat 30 sekunder av 7 minuter och att reportaget vinklat klippen så att det skulle se ut som han påstod att hon skulle be om ursäkt för att hon blev misshandlad. Istället gällde rådet att be om ursäkt när hon bekänt att hon behandlat sin man illa. Hon hade även - som jag misstänkte - berättat att hon ville leva med sin man som hon älskade och då hade imamen svarat då är det ingen idé att polisanmäla. Abdulwadod redogör för att kvinnan självklart kan skilja sig om hon inte vill leva med en man som misshandlar henne.
Janne Josefsson visade sedan upp den ihopklippta intervjun för Stockholmsmoskéns vice ordförande, som minst sagt fick en pinsam bit glödande kol i handen eftersom han precis förklarat att moskéns policy är att man ska följa svenska lagar.
Jag ska vara ärlig: Först kände jag avsky och blev väldigt illa berörd, och tyckte det kändes bra att någon tog tag i detta och ville särskåda vad moskéerna verkligen håller på med. Men efter att jag funderat efter vad jag verkligen bevittnat började jag känna mig lite lurad, ungefär som när man precis gjort ett kap i en affär men efter någon dag inser att man blivit lurad och att det berodde på hur affären annonserat.
Problemet är hur materialet - de dolda intervjuerna - bearbetats. Själv reagerade jag på att kvinnan - t.o.m. i klippet som visades - förklarade att hon ville hålla ihop sin familj. Ett flertal av imamerna förklarade att då var det ingen idé att polisanmäla, eftersom det självklart inte håller ihop familjen. Flera av imamerna poängterade också rätteligen att undera vissa omständigheter tillåter Islam - teologiskt - en man att gifta sig med flera kvinnor, det är inte förbjudet - men att det ställs det höga krav på mannen. En annan sak är att svensk lag tillåter polygami så länge det inte sker genom giftermål. Under en av intervjuerna kunde man höra en av imamerna säga att "du måste acceptera", en annan imam sa att du kan inte tvinga honom att skilja sig från den andra kvinnan.
Frågan är varför dessa uttalanden egentligen är så kontroversiella, att en kvinna inte kan kräva att hennes man skiljer sig från en ny kvinna som han träffat. Det kan ju inte svenska kvinnor heller göra. Det finns ingen domstol i Sverige eller hela Europa för den delen som kan tvinga en man att leva kvar med en kvinna och skilja sig från den nya han träffat. Däremot kan ju kvinnan - vars man träffat en ny - lämna mannen och själv begära skilsmässa. Hon är ju faktiskt inte tvungen att stanna med mannen, inte heller enligt Islam.
Den riktigt pinsamma situationen uppstod dock när Stockholmsmoskéns representant ställdes inför Janne Josefssons inspelade och hopklippta intervju med Stockolmsmoskéns imam, efter att ha försäkrat att Moskéns policy säkerställer demokrati och jämlikhet. Moskéns företrädare hade dessförinnan frågat imamen vad han sagt och imamen hade nekat till att ha sagt till kvinnan att stanna kvar med sin misshandlade man eller att acceptera att han var gift med två kvinnor. Ljög han?
Tyvärr är det svårt att veta, just eftersom intervjun helt uppenbart är klippt. Mer trovärdigt hade det varit om SVT spelat upp hela intervjun utan att klippa.
Att intervjumaterialet är vinklat kan man konstatera genom att läsa hemsidan islam.nu där abdulwadod (en av imamerna) förklarar att uppdrag granskning visat 30 sekunder av 7 minuter och att reportaget vinklat klippen så att det skulle se ut som han påstod att hon skulle be om ursäkt för att hon blev misshandlad. Istället gällde rådet att be om ursäkt när hon bekänt att hon behandlat sin man illa. Hon hade även - som jag misstänkte - berättat att hon ville leva med sin man som hon älskade och då hade imamen svarat då är det ingen idé att polisanmäla. Abdulwadod redogör för att kvinnan självklart kan skilja sig om hon inte vill leva med en man som misshandlar henne.
