Sök i den här bloggen





Islamofobernas lömska retorik

18 april 2010

Vid en analys av islamofobisk retorik som används mot muslimer i mediadebatter återkommer bl.a. ett tema - stening; stening är det islamiska straffet för bevisat äktenskapsbrott.

Frågan om stening är i praktiken en icke-fråga för muslimer, förförallt i Europa men även i resten av den muslimska världen. Det finns inga muslimska församlingar (av betydelse) i västvärlden som driver frågan om stening. Muslimer i Europa är mycket mer angelägna om frågor som att få tillgång till bönehus, kunna gå klädd som man vill, känna sig säker, få ett jobb, slippa blir kränkt eller diskriminerad O.S.V.

Inte heller är det någon fråga som drivs i någon märkbar utsträckning i länder med muslimsk befolkning; den muslimska världen står istället inför att lösa frågor som fattigdom, korrumperade stater och myndigheter, bristande sjukvård, utbildning, undvika de allierade väststaternas bombningar vid valår m.m. Stening som straff för äktenskapsbrott kommer - om överhuvudtaget - långt ned på listan på vanligt folks lista över vad som behöver åstadkommas eller implementeras i samhället.

Exempel på när islamofober använt sig av steningsargumentet är när Frankrikes nuvarande president Nicholas Sarkozy, i en debatt år 2003 mot Tariq Ramadan (professor i Islamologi i Oxford bl.a.) krävde att Tariq Ramadan skulle fördöma det islamiska straffet i form av stening av kvinnor. Sarkozy spinde sedan på om hur monstruöst det var att stena kvinnor. Tarik Ramadan förklarade att hans inställning var att stening inte var tillämpligt i dagens samhällen och att han förordade ett moratorium (undantag från verkställighet).

Märkligt nog reagerade inte Tariq Ramadan på att Sarkozy hänvisade till stening av "kvinnor" i islamisk lag. Muslimsk lag föreskriver emellertid stening av både män och kvinnor som begår äktenskapsbrott och som bevisning krävs fyra ögonvittnen som bevittnar sexakten. Anledningen till att Sarkozy vinklar sitt påstående om "stening av kvinnor" är givetvis för att han på ett ohederligt sätt vill förstärka rådande fördomar i sitt land om att Islam förtrycker kvinnor.

Cherin, svensk jurist och muslim, råkade ut för samma retorik i samband med sändningarna av det svenska TV-programmet Halal-TV. Hon hänvisade till beviskraven för äktenskapsbrott i islam samt tillade att det i princip är omöjligt att döma ut. Hon blev medialynchad i alla fall. Inte heller hon reagerade mot vinklingen att det är ett straff mot kvinnor i islamisk lag.

I detta sammanhang och i enlighet med den demokratiska likställighetsprincipens namn kan man fråga sig varför man inte framför samma krav mot t.ex. präster och rabbiner eller troende kristna (kristdemokraterna m.fl.) och kräver att kyrkan, synagogan samt troende kristna och judar ska fördöma bibeln och delar av sin religion, eftersom gamla testamentet föreskriver stening för ett antal brott (Till skillnad från Islam som bara tillämpar stening för ett brott).

Bl.a. kan man läsa följande text i gamla testamentet femte mosebok, 22 kap, vers 20-24.

20. Men om det var sanning, om tecknen till att flickan var jungfru
icke funnos,
21. då skall man föra ut flickan utanför dörren till hennes faders
hus, och männen i staden skola stena henne till döds därför att
hon har gjort vad som var en galenskap i Israel, då hon bedrev
otukt i sin faders hus: du skall skaffa bort ifrån dig vad ont
är.
22. Om en man ertappas med att ligga hos en kvinna som är en annan
mans äkta hustru, så skola båda dö, både mannen som låg hos
kvinnan, och jämväl kvinnan: du skall skaffa bort ifrån Israel
vad ont är.
23. Om en jungfru är trolovad med en man, och en annan man träffar
henne i staden och lägrar henne,
24. så skolen I föra dem båda ut till stadens port och stena dem
till döds, flickan, därför att hon icke ropade på hjälp i
staden, och mannen, därför att han kränkte en annans trolovade:
du skall skaffa bort ifrån dig vad ont är.

Givetvis skulle präster, rabbiner samt andra troende kristna och judar hänvisa till att dessa texter visserligen är heliga men inte tillämpas av ett eller annat skäl.

Men när Tariq Ramadan eller Cherin hänvisar till att det islamiska straffet inte är tillämpligt, eller i praktiken nästan omöjligt att tillämpa, godtas detta inte utan man kräver fördömanden.

(För er som anser att Tariq och Cherin ska ställas till svars för vad man gör i Iran eller Kurdistan kan ni i så fall börja med att kräva av judar i Sverige att ta ansvar för Israels bombande av civila palestinier, eller kräva att svenska kyrkan ska stå till svars för George Bushs bomber - i Guds namn - över Irak).


Slutligen kan man fråga sig vad man egentligen vill från Europas och islamofobernas sida.

Samtidigt som det görs högljudda krav på att muslimer måste integrera sig och göra uppoffringar för att passa in, så räcker det tydligen inte med att muslimer integrerar sig på samma sätt som kristna och judar - genom att avstå från ett bruk som inte anses tillämpbart i dagens samhälle. Just muslimer ska gå ett steg längre och ta avstånd från samt fördöma sin religion för att anses som goda "integrerade" medborgare.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Bra skrivet! Just detta att ta avstånd verkar vara en kär käpphäst för vissa rödnackar, och det har förmodligen att göra med deras oförmåga att betrakta muslimer som individer. Muslimer betraktas ofta som ett kollektiv där varje muslim är, kan och bör hållas ansvarig för vad alla andra muslimer gör.

18 april 2010 kl. 18:47
Sara sa...

Jättebra skrivet!
Må Allah belöna dig för jobbet du gör med dina texter!
MashaAllah!

30 april 2010 kl. 21:52
Pappan sa...

"Muslimsk lag föreskriver emellertid stening av både män och kvinnor som begår äktenskapsbrott och som bevisning krävs fyra ögonvittnen som bevittnar sexakten. Anledningen till att Sarkozy vinklar sitt påstående om 'stening av kvinnor' är givetvis för att han på ett ohederligt sätt vill förstärka rådande fördomar i sitt land om att Islam förtrycker kvinnor."

Nu är jag visserligen säkert att betrakta som "islamofob" i era ögon men jag tar mig ändå friheten att ställa mig lite undrande inför ovanstående citat. Är det inte så att sharia INTE kräver lika stränga bevis om en kvinna har varit otrogen som om en man varit otrogen? Alltså att beviskraven är olika för kvinnor och män?

Det problem som brukar belysas med islam är väl för övrigt att denna skrift motsvarar Gamla Testamentet till innehåll och karaktär men saknar motsvarighet till Nya Testamentet, vars innehåll i kristen tradition anses ändra innebörden av Gamla Testamentet. Alltså att islam i praktiken är en gammaltestamentlig kulturimpuls, som kom som en reaktion mot den östkristna expansionen i arabvärlden. Rätta mig gärna om jag har fel!

Pappan

1 maj 2010 kl. 19:06
Yusuf sa...

Hej Pappan,

Precis som jag skriver krävs fyra ögonvittnen för att bevisa äktenskapsbrott mot både män och kvinnor - samma beviskrav. Du får gärna försöka motbevisa detta.

Ditt inlägg om hur nya testamentet förhåller sig till gamla testamentet är ett bra exempel på varför en helig text - som utgör en del av bibeln och kristendomen - inte längre anses tillämplig, utan att behöva fördömas.

Vad gäller islams förhållningssätt till systerreligionerna så brukar Islam anses vara en medelväg mellan Judendom och Kristendom. Jag rekommenderar läsning av Farhands inlägg om detta på nedanstående länk.

http://muslimskaperspektiv.blogspot.com/2010/04/medelvagens-religion-och-dess.html

I Islam har Profeten Mohammed (Guds frid vare med honom) samma huvudsakliga budskap från Gud som de andra Profeterna (som Jesus, Johannes, Salomon, David, Moses, Abraham, Jakob osv):

Du skall inga andra gudar hava jämte mig.

Mohammed kom därför inte bara som en reaktion mot de kristnas feltolkning av att Jesus själv var en gudomlighet (enligt Islams lära förstås), utan till hela mänskligheten med detta budskap.

2 maj 2010 kl. 09:23

Skicka en kommentar