%2520to%2520qaiser-e-%2520rome.jpg)
En man har i islams namn slagit till och sprängt sig själv i centrala Stockholm, lördagen den 11 december 2010. Flera tidningar rapporterar om detta, se 1,2, 3, 4, 5, 6, 7.
Motivet ska ha varit att Svenska samhället stöttat Lars Vilks i sina skändningar av Profeten och att det finns svenska trupper i Afganistan. Sprängaren menar att nu får även svenskarna smaka på sin egen medicin. Han slänger en känga åt alla övriga muslimer i Sverige som han tycker fjäskar för samhället.
Nu dog attentatsmannen, men jag vill ändå postumt skicka en känga tillbaka till honom och eventuella andra som tänker likadant:
- Endast en feg och lömsk usling kan begå denna slags handling. Vore det så att du ville hämnas på trupperna i Afganistan så kunde du åkt ner dit och försvarat de kvinnor och barn du påstår dig vilja försvara; Men det kräver förstås bra mycket mer mod och nerver att ge sig ut på slagfältet än att spränga civila i en storstad, som är ute och köper julklappar. Och om du är arg på Lars Vilks, varför ska du då försöka spränga och döda andra oskyldiga, bara för att de bor i samma land som Vilks?
Till alla muslimer i Sverige som nu kommer att få ta emot ilska och reaktioner från majoritetssamhället vill jag säga att försöka tänka er in i hur Profeten, frid vare med honom, hade handlat om han var här bland oss. Vi måste försöka göra som profeten skulle ha gjort.
När han blev utsatt av sitt samhälle så hade han tålamod. Han försökte vara god tillbaka även mot sådana som behandlade honom illa, vilket gjorde honom respekterad och omtyckt. Så länge ingen använde våld mot honom, eller mot muslimerna, så tog han aldrig till våld. Hans sätt var att vinna sin omgivning med godhet. Tappar vi detta så har vi tappat en stor del av vår religion och vår tro.
Till hela Sverige i övrigt vill jag rekommendera läsning av Dilsa Demirbags kolumn i expressen "Låt oss inte falla i fällan kollektiv skuld".
För övrigt vill jag tillägga att för många av oss muslimer är detta dåd lika skrämmande och avskyvärt som det var för många svenskar vad gäller den s.k. "lasermannens" brott.
Motivet ska ha varit att Svenska samhället stöttat Lars Vilks i sina skändningar av Profeten och att det finns svenska trupper i Afganistan. Sprängaren menar att nu får även svenskarna smaka på sin egen medicin. Han slänger en känga åt alla övriga muslimer i Sverige som han tycker fjäskar för samhället.
Nu dog attentatsmannen, men jag vill ändå postumt skicka en känga tillbaka till honom och eventuella andra som tänker likadant:
- Endast en feg och lömsk usling kan begå denna slags handling. Vore det så att du ville hämnas på trupperna i Afganistan så kunde du åkt ner dit och försvarat de kvinnor och barn du påstår dig vilja försvara; Men det kräver förstås bra mycket mer mod och nerver att ge sig ut på slagfältet än att spränga civila i en storstad, som är ute och köper julklappar. Och om du är arg på Lars Vilks, varför ska du då försöka spränga och döda andra oskyldiga, bara för att de bor i samma land som Vilks?
Till alla muslimer i Sverige som nu kommer att få ta emot ilska och reaktioner från majoritetssamhället vill jag säga att försöka tänka er in i hur Profeten, frid vare med honom, hade handlat om han var här bland oss. Vi måste försöka göra som profeten skulle ha gjort.
När han blev utsatt av sitt samhälle så hade han tålamod. Han försökte vara god tillbaka även mot sådana som behandlade honom illa, vilket gjorde honom respekterad och omtyckt. Så länge ingen använde våld mot honom, eller mot muslimerna, så tog han aldrig till våld. Hans sätt var att vinna sin omgivning med godhet. Tappar vi detta så har vi tappat en stor del av vår religion och vår tro.
Till hela Sverige i övrigt vill jag rekommendera läsning av Dilsa Demirbags kolumn i expressen "Låt oss inte falla i fällan kollektiv skuld".
För övrigt vill jag tillägga att för många av oss muslimer är detta dåd lika skrämmande och avskyvärt som det var för många svenskar vad gäller den s.k. "lasermannens" brott.
