%2520to%2520qaiser-e-%2520rome.jpg)
För några veckor sedan kunde man i DN åter läsa en artikel som hetsar mot seden bland muslimer och judar att omskära pojkar. Den grupp som undertecknat består av humanister och andra återkommande namn som låter vädra sin unkna rasistiska värderingar i "frihetens" och liberalismens namn. Argumenten är de vanligen återkommande:
- "Ponera att Socialstyrelsen får in ett fall där ett par föräldrar tillhör en religiös rörelse som vill skära bort öronsnibbarna på sina nyfödda barn." (dock kräver inte gruppen något konsekvent förbud mot att västerländska föräldrar tillåter örhängen på barn där man gör ingrepp i frisk hud)
- "Socialstyrelsens resonemang missar helt barnkonventionens intentioner då det utgår från att barn som råkar födas in i en judisk eller muslimsk familj inte kan tänkas motsätta sig föräldrarnas tro och kulturella praxis."
Ovanstående argument kan ganska enkelt genomlysas för den rasistiska propaganda det egentligen rör sig om, med nedanstående frågeställningar.
Varför får vi inte se samma grupp i en lika konsekvent och skarp artikel mot abort, där de kräver rätt för människofoster själva att i vuxen ålder få avgöra om de vill leva eller dö?
Varför ska en eller två föräldrar få avgöra om ett människofoster ska få leva eller dö och inte fostret självt, som berörs mest och är faktiska livet som abryts, bara för att vissa nutida liberala ideologier tycker att människofoster är skräp?
Hur kan man jämföra borttagandet av en bit hud på pojkars snopp - bevisligen utan effekt för vare sig fertilitet eller njutning - med att döda ett begynnande liv?
"Liberalernas" och "humanisternas" ställningstaganden handlar om feghet (där man ger sig på de utsatta minoriteternas kultur och vanor istället för att i första hand ta bort egna ännu grymmare sedvänjor som abort), intellektuell konformism, en extremt etnocentrisk värdsbild - där man pekar på stickan i den andres öga och glömmer stocken i det egna -, och ett enormt hyckleri.
Som muslim är jag i alla fall konsekvent. Jag är inte någon total abortmotståndare, men inte heller emot omskärelse av pojkar.
- "Ponera att Socialstyrelsen får in ett fall där ett par föräldrar tillhör en religiös rörelse som vill skära bort öronsnibbarna på sina nyfödda barn." (dock kräver inte gruppen något konsekvent förbud mot att västerländska föräldrar tillåter örhängen på barn där man gör ingrepp i frisk hud)
- "Socialstyrelsens resonemang missar helt barnkonventionens intentioner då det utgår från att barn som råkar födas in i en judisk eller muslimsk familj inte kan tänkas motsätta sig föräldrarnas tro och kulturella praxis."
Ovanstående argument kan ganska enkelt genomlysas för den rasistiska propaganda det egentligen rör sig om, med nedanstående frågeställningar.
Varför får vi inte se samma grupp i en lika konsekvent och skarp artikel mot abort, där de kräver rätt för människofoster själva att i vuxen ålder få avgöra om de vill leva eller dö?
Varför ska en eller två föräldrar få avgöra om ett människofoster ska få leva eller dö och inte fostret självt, som berörs mest och är faktiska livet som abryts, bara för att vissa nutida liberala ideologier tycker att människofoster är skräp?
Hur kan man jämföra borttagandet av en bit hud på pojkars snopp - bevisligen utan effekt för vare sig fertilitet eller njutning - med att döda ett begynnande liv?
"Liberalernas" och "humanisternas" ställningstaganden handlar om feghet (där man ger sig på de utsatta minoriteternas kultur och vanor istället för att i första hand ta bort egna ännu grymmare sedvänjor som abort), intellektuell konformism, en extremt etnocentrisk värdsbild - där man pekar på stickan i den andres öga och glömmer stocken i det egna -, och ett enormt hyckleri.
Som muslim är jag i alla fall konsekvent. Jag är inte någon total abortmotståndare, men inte heller emot omskärelse av pojkar.
